onsdag 21 april 2010

Brakspear Bitter

Det är dåligt om riktigt god folköl men några finns det. Min favorit som jag hittat hittills är Brakspear Bitter som ligger på 3,4 %.
Färgen är mörk koppar. Doften maltig, fruktig, lätt humlig och aningar av trä. Över lag ganska mustig doft. Smaken är fruktig, maltig, lite söt och med en stadig, molande beska.

Skulle passa till detta: Kvällens middag var en kanon matchning. Hemgjord hamburgare.

Mycket bra mat öl som jag köper lite då och då när jag går förbi rätt affärer. Det är även bra att den inte är särskilt stark. Det är också lite intressant att de startar jäsningen i en jästank och sedan låter den falla fritt genom luften till en ny jästank.

fredag 16 april 2010

Frithiofsson pratar öl

Efter som jag jobbar kväll idag kunde jag i godan ro dricka mitt morgonkaffe framför nyheterna. Efter som det är fredag så pratar Bengt Frithiofsson om vad man ska dricka till helgen. Jag gillar Bengt, han är rolig.

Det känns alltid lite kul när vin-människor ska förstå sig på öl. Förstå mig rätt nu, jag förklarar inte krig mot vin-människor. Jag dricker gärna vin emellanåt men jag skulle aldrig ge mig på att förklara något om vin eller sprit om inte gjort min läxa. Han har små poänger i vad han sägen i klippet här men att kalla öl för "inte öl" är bara dumt.
I förra inlägget gjorde jag någon form av kärleksförklaring till min ungdom och dessa sentimentala känslor väcktes av S:t Eriks pilsner, den gillar Bengt inte alls. Intressant.

Nå, se själva istället för att läsa mitt gnäll.


Ps. Jag lovar, det kommer en recension snart Ds.

torsdag 15 april 2010

Öl som väcker minnen

Jag sitter här och dricker en S:t Eriks pilsner och den får mig att tänka lite på en öl jag drack mycket av när jag var mellan 16 och 18 år. S:t Eriks pilsner är en god öl men det blir ingen recension men det är ett mycket bra exempel på pilsner med en amerikansk twist utan att det blir för mycket. Det öl den får mig att tänka på är i alla fall Egger 3,5% eller Egger leicht som den verkar heta nu för tiden. Jag vet inte varför jag plötsligt tänker på den. Det kanske är den tydliga malt bilden, den fasta beskan eller helt enkelt att jag inte särskilt ofta dricker öl av den här typen längre. Undrar vad min ungdoms jag hade tyck om S:t Eriks pilsner?

Egger var i alla fall en sån billig öl, även en 16-åring hade råd att dela en platta med en kompis en helg, som man hittade i små livsmedelsaffärer där 16-åringar fick handla öl. Jag minns inte alls hur den smakade. Men samtidigt kanske inte det primära målet var samma som det är idag. Det jag däremot minns är att vi alltid drack våra Egger rumstempererade för att de smakade ”urk” när de var kalla. Det finner jag mycket intressant idag och skulle vilja prova en Egger idag och kanske ta reda på vad det var som smakade så illa när den var kall, eller om det helt enkelt var en vana att inte kunna kyla sina öl efter som föräldrarna ofta också ville kolla i kylen. En annan kul grej är att det stod något i stil med bryggd enligt renhetslagen från 1516 på baksidan och vi stackars ovetande ungdomar trodde att det hade att göra med hur rent bryggeriet var. Det är tur att man vet bättre idag. Har ni några intressanta historier från ungdomen? Eller kanske ännu viktigare, vet någon var man kan hitta Egger idag så att jag kan få prova den mer lite mer tränade smaklökar?

måndag 5 april 2010

Juxipuxiduxi.. Point

Efter mycket jobb, långa dagar och två bryggningar under loppet av en vecka så är det väl dags att dricka öl. Mitt val i kväll faller på BrewDog Cambridge Stone Juxtaposition Black Pilsner. Lite intressant ska det bli då jag inte druckit något som är trist från Stone, BrewDog är roliga och deras goda öl är goda och de andra bättre än en stor stark. Cambridge vet jag inget om förutom att det finns ett företag som gör prisvärda stereogrejer som heter så.

Färgen påminner om Coca-cola. Skummet är lite smutsbrunt.

Doften är komplex. De tre dofterna som är mest framträdande är kol/aska, syntetisk jordgubb och peppar. Utöver det hittar man malt, karamell och något som lutar åt varm banan.

Smaken är även den mycket komplex. Men aska/kol återkommer men här och en lätt syrlighet som liknar den i Coka-cola. Ganska söt med tydliga brända toner, även sötman liknar den i Coca-cola. Brända mandlar, rostat bröd. Beskan är som den beska som kommer när man var liten och av någon anledning fick mjölken från maskrosor i munnen.

Bra, välbalanserad öl. Komplex och mycket intressant, det känns som att den hela tiden byter skepnad medan man tar sig igenom flaskan. Med olika smaker och dofter som kommer och går. Några av de dofter och smakerna är trä, kaffe med socker, vanilj, apelsinskal. Jag finner det mycket intressant att jag lite oväntat hittar Coca-cola i utseende och smak. God öl i alla fall som jag nog ska ta och köpa någon till av.

Skulle passa till detta: Söt choklad.